Känslor är information – så hjälper vi barn att sätta ord på dem
När barn får hjälp att förstå och sätta ord på sina känslor blir de lättare att hantera. Vuxna spelar en avgörande roll genom att lyssna, bekräfta och vara ett lugnt ankare.
ELVA
Publicerad
Ilska, oro, glädje, besvikelse och förväntan. Barn känner lika mycket som vuxna, men har ofta färre ord och strategier för att hantera det de känner. Att stärka barns känslomässiga förmåga är en av de viktigaste sakerna vi kan göra för deras välbefinnande.
Alla känslor har en funktion
Känslor är varken rätt eller fel. De är information. Rädsla varnar för fara, ilska säger att en gräns har passerats och sorg visar vad som är viktigt för oss. När barn får lära sig att känslor är signaler blir de mindre skrämmande och lättare att förstå.
Sätt ord på det som händer
Att sätta namn på en känsla kan i sig göra den lättare att bära. Hjälp barnet genom att beskriva det du ser: ”Jag ser att du blev jättebesviken när leken tog slut.” Det visar att du förstår, och ger barnet ett språk att använda nästa gång.
Samreglering före självreglering
Små barn kan inte lugna sig själva på egen hand. De lånar lugnet av vuxna. Genom att vara närvarande, andas lugnt och tala med mjuk röst hjälper vi barnet att hitta tillbaka till balans. Med tiden blir barnet allt bättre på att göra det själv.
Konkreta sätt att öva
- Prata om känslor i lugna stunder, till exempel när ni läser en bok tillsammans.
- Använd bilder, färger eller en känslotermometer för att visa hur starkt något känns.
- Öva enkla lugnande strategier, som djupa andetag, att röra på sig eller att ta en paus.
- Var en förebild genom att berätta om dina egna känslor och hur du hanterar dem.
Bekräfta, även när du sätter gränser
Att bekräfta en känsla är inte samma sak som att godkänna ett beteende. ”Det är okej att vara arg, men det är inte okej att slå” ger både trygghet och tydlighet. Barnet lär sig att känslan är tillåten, och att det finns andra sätt att uttrycka den.
